Happy Halloween, Sherlock Holmes!

Jag ska snart berätta om halloween. Vill dock gärna toppa inlägget med bilder och några sådana har jag inte från halloweenfesten. Däremot har jag ett par ostbilder. Så fort den värsta baksmällan släppte i eftermiddags började jag jobba vidare med mitt ostprojekt. Jag började i fredags med att värma två liter så kallad gammaldags mjölk och två liter hälsofil till ca 37 grader C. Sedan rörde jag i en halv matsked ostlöpe, tillverkad av ett företag med det föga förtroendeingivande namnet Kemikalia. Därefter fick det stå ett tag, och sedan hällde jag upp det i två durkslag med varsin handduk. Jag lämnade det att droppa av sig över natten, hällde upp ostmasan på en ny handduk på lördagen och tryckte ner hela paketet i en plastburk som visade sig vara precis lagom stor. jag la en tallrik ovanpå och så fick det ligga under press över natten.

Idag plockade jag fram osten ur burken. Den satt ihop och stod för sig själv även om den inte var särskilt jämn på ovansidan. Det blir ju lätt så med en tjock handduk. Alltnog, osten fick en ordentlig giva salt utan jod, en ren och torr handduk och så bar det av ner i burken igen. Under de närmaste dagarna kommer jag byta handduk varje dag, eventuellt också pensla på med sprit för att undvika mögelangrepp. Vet fortfarande inte alls hur det kommer att gå, kanske går det egentligen inte alls att ysta hårdost på det här sättet, men det lär vi ju få veta.

Jag har överhuvudtaget fått ganska mycket gjort under helgen. I lördags gick jag ner till Fyndlagret och hämtade min bokhylla som jag köpt dagen innan. I ett sällan skådat hybrisanfall fick jag för mig att bära hem den ensam och har därför träningsvärk i allt som överhuvudtaget påminner om muskelvävnad i kroppen. Det har nog aldrig i världshistorien tagit så lång tid att gå femhundra meter.

När jag väl fått hem bokhyllan drog jag ner på stan igen, denna gång till Clas Ohlsson för at köpa en skivspelare. Knappast av särskilt hög kvalité men med både LP- och CD-spelare. Mitt gamla och ytterst repiga exemplar av Radioactivity kunde den i alla fall spela utan att hacka en enda gång. När jag lyssnat färdigt på Kraftwerk bytte jag om till Mora Träsk-outfit (yes, kortbyxor, linne och headset, hoppas att någon lägger upp en bild på fejjan snart) och gav mig av att fira halloween. Förfest på Norrmalm, sedan kåren en liten stund och så efterfest hemma hos en kursare. Den sista var klart bäst, tror inte att jag kom hem förrän klockan halv sju på morgonen. Sånt händer inte ofta nu för tiden, kan jag försäkra. Jag kom i och för sig igång ganska sent, var iväg och intervjuade lite tidigare på kvällen nämligen.

Annars har jag städat idag. Köpte en begagnad dammsugare i fredags som visade sig funka väldigt bra. Nu sitter jag här i plugget och borde börja jobba med redigeringsuppgifterna som vi har till på onsdag. Får väl se hur mycket jag orkar.

Är på oförskämt bra humör. Bokhylla, dammsugare, skivspelare, osttillverkning, intervjuer, halloweenfest och städad lägenhet är väl ett ganska bra helgfacit. Hoppas att ni har det bra alla läsare, i Stockholm, Sundsvall, Kina eller var nu är.

Veckobrev vecka 43

Här till vänster ser en av tidigare nämnde korvar. Jag har nu äntligen lyckats föreviga en av dem innan den hamnade i magen. Vad den smakade finns det information om i tidigare inlägg. Borde väl plocka fram rökeriet snart också, det är bara det att blir en sån jävla apparat. Allt som befunnit sig inom typ en kilometers avstånd från rökprocessen luktar böckling i tre veckor, vilket bland annat innebär att man måste byta om till slabbkläder innan och helst inte ha för avsikt att träffa andra människor på ett par dagar eller så. Vi får se hur det blir. För övrigt kan jag anföra att jag under veckan bakat mitt livs första jästfria bröd. En väl uppmatad surdeg fick dra i bunken ett par dagar, löstes sedan upp i ljummet vatten och salt, mera mjöl tillsattes och så fick det jäsa ett dygn. Utbakning, jäsning på plåten i en timme och sedan gräddning på 175 grader i en dryg timme. Därefter inrullning i handdukar och vila i något dygn. Resultatet: kungen av alla bröd, mitt herrskap. Ett aromatiskt, vackert brunt och lite segt rågbröd. Hårt i kanterna, mjukt i mitten. Perfekt med smör och prästost. Att skära en skiva av det och beundra de små luftporerna skänker en inre tillfredsställelse som gränsar till förälskelse. Här till höger ser ni hur limporna ser ut. Ingredienserna är tre till antalet: ekologiskt rågmjöl (utan några järnspikars tillsatser för att få det att jäsa bättre), vatten och salt. Och ändå smakar det så mycket? Ja, och det som smakar är råvarorna och beredningsprocessen. Vilket räcker alldeles utmärkt om det förstnämnda är av god kvalité och man verkligen tar sig tid för det sistnämnda. Var på god väg att beställa ölingrediernser på nätet också, men kom på att man ju behöver sin bankdosa till sådant. Får göra det hemma sen istället. Har även en idé om att kunna kringgå ysteriets bakterieproblem genom at blanda mjölk och filmjölk. Då kanske bakterierna från filen så att säga kan dra med sig mjölken i processen ungefär på samma sätt som jästen i en surdeg eller en förkultur på öl. Ber att få återkomma i frågan.

Om vi nu ska lämna maten för ett ögonblick, kan jag vidare anföra att det är en ganska intensiv vecka som snart läggs til handlingarna. Igår hade vi redigeringsövning från tio till sex, utan lunch. Inte för mig i alla fall, för jag hann inte äta. Och tidningssidorna som jag skulle bygga blev apfula. Det blir nog ingen multijournalist av mig :-)

Annars vi fått iväg ansökningarna om praktikplats till våren. Satt uppe i onsdags kväll och filade på mina efter ett tämligen lugnande samtal med aktuell lärare. Vi får väl se om jag får vad jag vill ha, om inte så löser det sig ändå. Jag satsade på en ganska tråkig layout, till skillnad från rätt många kursare som snajdade ihop sina på Indesign. Tror inte att det hade varit rätt grej för mig faktiskt. De söta små telefonerna som jag in före mina referensers telefonnummer fick räcka vad gäller att tänja på gränserna för min del.

Imorgon är det halloween, den helg som endast konkurrerar med nationaldagen om att vara Sveriges mest innehållslösa. Förra året var jag dock i Chicago och tillbragte alla helgons blodiga natt på en bluesklubb. När bandet spelat färdigt var det en kille där som gick runt med en snoppballong och pratade i ett kör om "fuck a bitch", tills jag slutligen fick nog och bad honom att "keep a civil toungue". "Happy halloween, thats all I have to say to you, Sherlock Holmes!", svarade killen.

Sent ska syndaren vakna

Imorgon är det fredag och slutet på en ganska intensiv pluggvecka. Redigeringen har jag ju skrivit en del om i tidigare inlägg och den har onekligen krävt sin tribut. Igår var vi på kommunhuset och lärde oss bestäla fram offentliga handlingar. Sen skulle vi "ut och gräva", deadline klockan 16.00. Tror inte att min artikel blev så bra, även om jag tror mig ha hittat en hyfsat intressant grej att skriva om. Vem vet, kanske värd att nysta i ännu lite mer så jag avstår från att beskriva saken i detalj. Felaktiga utbetalningar av socialbidrag gällde det i alla fall.

När artikeln väl var inne hade vi två timmars hål innan dagens redigeringspass började. Det låter sig påstås att jag var jävligt trött när jag kom hem igår kväll, tappade upp öl och badvatten och la mig att behandla mina tangentbordsstela leder. Sedan gick jag och la mig, somnade direkt och stängde av väckarklockan när den ringde vid nio. Sov vidare till tolv och fick haste iväg till redaktionsmötet på uni.

Redaktionsövningen ja, där skulle man väl kunna säga att det börjar likna någonting nu i alla fall. Gäller bara att hålla tempot uppe, och verkligen ringa de där samtalen, kolla den där statistiken och allt vad mer det var så att det blir nån artikel.

Har varit så trött idag. Liksom stum i kroppen. Lyckades i alla fall tillverka några piroger som jag fyllde med feta och kvarbliven köttfärssås. Tror att de blev bra, jag ska frysa in dem tänkte jag. Degen blev något improviserad, lite samma stil som samosadegen, fast med smör istället för olja. Ostystning är annars en ämne som sysselsätter mina tankar, funderar på om man kan använda filmjölk för att komma runt pastöriseringsproblemet. Ack, den som kände en mjölkbonde ändå. Borde väl i och för sig finnas en och annan här i trakten. Kan ju i sammanhanget inte låta bli att sura lite över det faktum att opastöriserad mjölk knappast går att få tag på i handeln. Jag menar, koka bort mjölkens naturliga bakterier och tillsätt sedan en kultur nya bakterier, bara för att man tycker att de är bättre. Vad är det för jävla logik i detta?

Drömde att jag gifte mig inatt. Det var ett dubbelbröllop och jag tror faktiskt att den andre brudgummen var en av mina bröder. Vigselringen var för stor, den halkade runt på mitt finger och allt kändes tveksamt och ogenomtänkt. Det var under min tolvtimmarssömn alltså, som i sin tur troligen berodde på dålig sömn de båda föregående nätterna. I måndags kväll vet jag inte vad det var, men i tisdags var det definitivt några glas vin "för att varva ner" som var problemet. Det gick inte alls, istället låg jag vaken i timmar med en envis tanke surrande som en mygga i huvudet. Där någonstans vid tvåtiden, bakom svidande ögonglober, var jag nog redo att tänka att jag borde göra det. Jag funderade på hur i så fall. Skriftligen kanske. Det är väl ändå bara en tidsfråga innan mina charader här på bloggen kommer att avslöjas. Om de nu når ut. Det är ju på ett sätt fegt att hålla på så här och pysventilera i det medvetna samtidigt som drömmarna är barnsliga i sin uppriktighet. Men vad är det jag vill egentligen? Är jag så säker på att allt kommer kännas bättre efteråt?

Från det ena till det andra har vi ett tomt skåp med en praktisk tvärslå här i lägenheten. Ska nog ta och göra några korvar snart och hänga på tork därinne. Pratade i telefon med mormor igår och invigde henne i mina korvstopperier. "Potatiskôrv ska du gôr!", tyckte mormor. Får väl se hur det blir med detta.

Dagens rubai (med otight versmått):

Agar in-ra bekhvani nemidanam:
ke ja-ye tou khali ast, jan-am
Agar bekhvani, bedan ke man ham
az tufan-e barf montazer mimanam

Redigering

Har tillbringat tre aftontimmar med att montera färdigt en tidningssida i Indesign. Började som bekant igår, men fick tuppjuck efter fem timmar och gick hem. Är på avsevärt mycket bättre humör idag och även om sidan inte blev så jättesnygg så "är det ju bara en övning och vi är ju faktiskt här för att lära oss" och jadajada. Dessutom får jag ju en ny chans imorgon kväll när jag ska göra nästa sida. Hm...givet att det första tog ungefär nio timmar att fixa får vi väl se hur det går med den andra. Troligtvis fortare i och för sig med tanke på att jag under resans gång skaffat mig bättre kläm på hur programmet fungerar. Which was the point.

Eftermiddagen ägnades åt att laga köttfärssås. Hade sedan tidigare typ 700 gram köttfärs i frysen som behövde tas tillvara. Nu har jag fyra matlådor spagetti och köttfärssås i beredskap och det är nog tur eftersom de närmaste två dagarna kommer tillbringas på uni från åtta på morgonen till nio på kvällen. Sådana dagar kräver sin köttfärssås.

När man redigerar flyger tiden fram. Man sitter där och känner på avstånd hur man blir hungrig törstig och en tvättid fattigare medan man pusslar ihop artiklar och bilder. Jag skulle här i förbigående nämna den där ungerske psykologen som myntade begreppet flow om det inte vore för att hans namn var onämnbart eller åtminstonde outtalbart (försök själv: Mihály Csíkszentmihályi).

På tal om att tvätta håller jag på med det just nu också. Ska nog gå och kolla maskinerna strax.

Söndag

Jag får väl tillstå att denna söndag ännu är en lerklump i min hand. Den väntar på att bli formad till något och här finns olika röster att ta hänsyn till. På mitt skrivbord ligger sammanlagt åtta pennor som i kör försöker övertyga mig om att det borde bli en serieritardag medan de skogsklädda bergen på andra sidan dalen gärna vill att det ska bl en promenaddag. Klockan fem ska jag träffa en kursare i datasalen och börja kolla på redigeringsuppgifterna och Indesign. Bara namnet, vars dataengelska inte är att ta miste på, väcker ju den store teknikanalfabetens beröringsskräck. Säkrast att vara två om det.

Gårdagen blev inledningsvis en bakfylledag, vilket berodde på fredagens lilla sammankomst här på mitt rum, med ost, kex och alldeles för mycket rödvin. Nu har jag i alla fall haft gäster här på riktigt, det var på tiden tycker jag. Andra halvan av lördagen blev väl något av en motsats, då jag begav mig till Betlehemskyrkan för att vårda nätverket med Maitraiders och dagverksamheten som jag råkade snubbla över i torsdags. Det blev en spännande kväll, med lokalinvigning, senegalesiska trummor med mera. Synd att kameran som jag lånat på institutionen började strejka efter ett tag, det var nog inget vidare batteri som jag fått.

Sen gick jag hem, läste tidningen, städade bort flaskorna, la mig på sängen och däckade med kläderna på. Vaknade vid tre på natten, borstade tänderna och la mig ordentligt. Sov till elva efter några omsomningar och drömmar. Lagade bacon, ägg och stekta tomater till söndagsfrukost bara för att till min stora sorg upptäcka att DN inte kommit. Snökaos i Umeå? Någon som skrivit kuk på Höga Kusten-bron? Inte vet jag.

Borde så småningom sätta igång och laga köttfärssås. Har en massa köttfärs som legat infryst en tid, men tror att Ali fortfarande använder storkastrullen till att laga kycklinggryta.

Har utökat mn kavajsamling med en brun fiskbensmönstrad och antar att den kommer passa bra till en röd slipover. Har bokat tvättid mellan klockan 23.00 och 02.00 inatt, fanns ingen annan ledig nu i helgen. Blir ju lite nattvätt sådär, men det är skönt att ha allt klart när den nya veckan börjar.

Så till det kryptiska. Har fortfarande inte bestämt. Tror inte att det kommer bli av, det blir i alla fall mindre sannolikt för var dag. Det blir en mindre naturlig, mindre socialt acceptabel handling. Å andra sidan är det ju något som tar stor plats i mitt huvud, en ventilering av det skulle kanske skänka frid. Ett symptom på detta är ju att jag vädrar det såhär i krypterad form på nätet, teoretiskt sett inom räckhåll för världens alla svensktalande. Nå, nu har väl antalet läsare av denna blogg aldrig överskridit femton enligt statistiken, och det är inte alls säkert att det skulle skänka frid, det där. Jag vet ju egntligen att det inte finns någon lösning över axeln. I sin Hitler-biografi citerar Joachim Fest någon som skrev om historiens faror. Så är det ju, historien är livsfarlig. I Berlin på trettiotalet, i Belgrad på nittiotalet, i Visby och Stockholm i början och slutet av 00-talet. Framåt, framåt. Måste se framåt.

Blir nog ingen promenad idag, utom den till universitetet och tillbaka. Kanske också en kvällspromenad omsider, för att gå igenom allt en gång till. Meningslöst må det vara.

Korv 2

Just det ja. Glömde ju korvrapporten. Har just käkat upp en av korvarna, stekt i smör och avnjuten med potatismos och grönsaker. Bangers and mash med andra ord. Löken smakade inte så bra i korven men annars var det hur fint som helst.

Folket i bild

Har just kommit tillbaka från uni och en krävande men rolig fotoövning. I går fick vi i uppgift att göra ett bildreportage om fyra bilder somtillsammans skulle berätta en historia. Vi hade denna förmiddag på oss och om det inte vore för gårdagens redigeringskurs som tog hela kvällen så kanske även denna tid gått att uppbringa. Får väl därmed tillstå att det var med viss oro jag steg upp i morse för att inleda jobbet, utan en aning om vad jag skulle hitta på. Jag promenerade i snålblåsten in mot stenstaden och träffade två unga herrar som var i full färd med att rensa löv. I brist på bättre motiv tog jag någrabilder på herrarna och fortsatte sedan in mot staden medan jag konstaterade att det här sög ju rätt ordentligt.

Till slut bestämde jag mig för att gå till kåren och kanske hitta nån curator eller nåt som man kunde fota när hon vänder på papper, eller åtminstone få lite förståelse. Vid huset mittemot satt en man och rökte och Jag tänkte att va fan. Så jag inledde ett samtal med honom och det gjorde jag jävligt rätt i. Han öppnade nämligen portarna till en hemlig sagogrotta bakom vindlande gångar, lite som kaninen i Alice i Underlandet. Mer tänker jag inte berätta, för då kanske nån annan snor min story. Här finns guld, så mycket kan jag avslöja.

Efteråt var jag så exalterad att jag fick damp. Ganska långt ifrån den stringenta image som förmedlades av en klasskamrat i gårdagens övning i bildporträtt. Men det var väl ändå bara en tidsfråga innan alla skulle få veta hur tramsig jag är egentligen.

Den iranska författaren Jalal Al-e Ahmad skrev om "gharbzadegi", det vill säga att vara "drabbad av väst". Det är jag också, på ett annat sätt. Jag har lite svårt att sluta titta åt väster.

Kort om tid

Ska alldeles strax bege mig till Lubbesalen och kvällens föreläsning i redigering. Under dagen har vi haft foto. Det var kul, även om mina i mitt tycke väldigt smarta bilder på Erik :-) inte blev riktigt så bra som jag tänkt. Imorgon ska vi tydligen göra något slags bildreportage som jag är lite nervös inför. Vet nämligen inte riktigt vad jag ska hitta på.

Själva termen bildjournalistik väcker ju vissa associationer. Märker att jag för tillfället mediterar en hel del över tiden på Bildjournalistik Island. Eller gör jag det egentligen? Vad är det för mening med att meditera över en tid som i huvudsak ägnades åt att gå runt i skogen och elda aggressioner åt kråkorna? Som vanligt är det väl något annat.

Katten och gröten är aktuella för närvarande. Inte för att jag är speciellt kattlik, heller inte i allmänhet särskilt benägen att gå runt het gröt. Men det är vad jag gör för närvarande. Kanske borde jag skriva på spanska också när jag ändå håller på (vinkevink).

Har ännu inte bestämt mig. Idag lutar det mest mot nej. Vet nämligen inte hur jag skulle göra det, och det blir svårare och svårare för var dag.

Korv

Har just avslutat mitt livs andra korvstoppningssession. Fem långa och tjocka korvar ligger i kylen och kommer troligen att frysas in så småningom. Ska väl även vad det lider beställa malt, humle och jäst på internet och köra en bryggarkväll. Sen hoppas jag till slut kunna bjuda på hembrygt öl, hemstoppad korv och hembakt surdegsbröd. En ny idé jag fick idag var att kanske slå sig på att ysta ost också. Har kollat upp det lite på nätet och det största kruxet verkar vara att få tag på opastöriserad mjölk. Nån som vet var sådan finns att uppbringa? Vore ju onekligen kaxigt att komma med en egen ost lagom till jul exempelvis. Bernanders gårdsprodukter liksom.

Annars är det nog mest plugget som upptar min tid och energi för närvarande. Imorgon ska jag vara där från nio till nio, men faktum är att det känns helt OK. Jag är ju strängt taget van vid att jobba ungefär de tiderna och det här är mycket roligare än att jobba. Dessutom slipper man pendlingsavstånden. Överhuvudtaget är det skönt att ha tid och ork till brödbak och korvstoppning, det var knappt att man hade (framför allt inte ork) under de två senaste åren.

Det är så höstigt och fint ute. Björkarnas lövkronor ser ut som guldpengar och slänterna upp mot stadsbergen skiftar i hela färgpaletten; grönt, brandgult, rostrött, på gränsen till klarrött. Sälvklart kan jag inte låta bli att tänka ett år tillbaka. Hösten i Järfälla hade sin poesi, formulerad i lektionsrapporter som jag då och då tittar i. Sex plus fyra veckor och däremellan en resa till USA. Samt en vecka på SFI i Sollentuna. Dit ringde de på mobilen på fredagen och frågade om jag ville komma tillbaka till Järfälla och jag tror att jag sa ja utan att tveka. Sedan tog jag en sån där evighetsbuss från Sollentuna, minns inte var den stannade men kanske var det i Barkarby (tror även att vi åkte förbi Tensta, apropå det förflutnas gåta). Det var kul att komma tillbaka, min bildlärarkompis sa att hon var glad att se mig. Städarna pratade spanska och så vidtog arbetet med att försöka ta vid där den förra vikarien slutat.

Min plånbok var trasig. På lördagen gick jag till den nya gallerian vid Liljeholmen för att köpa en ny. Det var då resan började, den stora resan. Resan till ett ställe där jag inte varit på länge. USA var nära i jämförelse. Jag hade kanske aldrig varit där innan egentligen. Det var ett fint ställe.

Jag funderar på en sak. Måste bestämma snart hur jag ska göra.

Fem minuter

Mer har jag inte på mig att skriva. Har käkat upp biffarna från igår till lunch samt druckit kaffe och käkat en delicatoboll. Strax dags att få gårdagens ingresser dissade av en viss journalistiklärare. Nja, vi får se hur det går, kan hända att de blev OK.

Gick en lång promenad sent i går kväll uppför södra stadsberget, ner till Sidsjön och så tillbaka längs bäcken. Staden gjorde himlen bleklila och sen kom stjärnorna fram. Jag funderade och funderade.

Hur skulle du göra?

Färdig med en tenta till

Det vet jag i och för sig inte alls om jag är. Även denna gång känns det lite osäkert får jag säga. Men förmodligen har jag i alla fall lyckats skrapa ihop de poäng som krävs för ett godkänt. Satt till ettsnåret i natt och klockan 06.30 ringde väckarklockan. Nu är jag färdigskriven och har faktiskt en helt ledig dag innan nästa kurs börjar. Vet inte riktigt vad jag ska göra med denna dag. Köpa en tandborste hade jag i alla fall tänkt göra. Egentligen borde jag väl hitta på någonting som inte inkluderar hemmasittning då detta är vad jag ägnat hela helgen åt.

Vissa utflykter i tanke och känsla som även varit avläsbara på bloggen får väl ses i relation till detta. Den som sitter ensam på rummet och läser dag efter dag och natt efter natt kommer oundvikligen till slut att höra vissa röster från sitt inre. Hoppas att jag inte irriterat någon genom att återge dessa i krypterad form. Vet ej om det är något mer som borde göras.

Min käre bror berättade att det inte gick att kommenetera inläggen. Jag vet därför inte riktigt hur många som läser denna blogg, kanske är det ingen alls nästan men om du som läser har stött på liknande problem så får du gärna höra av dig. En sporre när man skriver är ju i sanning att få reaktioner och kommentarer.

Jag är inte på nåt vidare humör idag. Vaknade inte utsövd och med grubbelkvarnen på högvarv redan. Måste nog gå en promenad i det fula vädret och skaka av mig lite. Blir ingen haiku, inte nu i alla fall.

En sak till bara

Jag drömde om dig
log i sömnen, du har sett
mig le i sömnen

Lite mer

Min lilla blåa vän vill inte dansa mer. Men bakom hans döda öga finns allting sparat. Snuttefilt till kvällslektyr och en dröm i söndagspresent.

Mitt psyke är så sött. Vill inte att jag ska vara ledsen.

Innan jag glömmer

Jag drömde just om dig. Du kom plötsligt bakifrån och slog armarna om mig. Sedan satt vi länge och pratade.

Jag log nog i sömnen

så där, du vet...


...du?

Shanbe

Detta blir nog en kort lördagsanteckning. Om en kvart ska jag sticka iväg till universitetsbiblioteket och ta tag i medierätten. Orkade läsa 50 sidor igår men fredagseftermiddagar är förrädiska. Badkarets virvelströmmar suger en mot sitt epicentrum, särskilt efter en nyskriven tenta som onekligen krävde sin randiga och rutiga arbetsinsats (och kanske inte ens lyckades mig). Sedan la jag mig på sängen, åt choklad och läste nedladdade anteckningar från min gamla blogg Bernanders hus (den avlivades i all hast för ett knappt år sedan). Ack glittrande skärvor.

När jag var klar med detta hann jag med ganska precis fem rader av Hitlerbiografin innan densamma med ett ljudligt flånk dunkade i bröstbenet när ögonlocken föll ihop. En traditionell bernandersk fredagskväll med andra ord. Sömnen varade i närmare 12 timmar, men nu är jag pigg och nyter.

Slutligen kan jag anföra att systembolagets oktobernyheter var en fröjd att skåda, i alla fall på ölsidan. Fullers London Porter, Dugges Kals Oatmeal Stout, Sankt Eriks IPA och en ekologisk Kaltenberg licensbrygd i Sverige. Med mera. Jag ska sluta dissa systemet i Sundsvall, det är inte alls dåligt faktiskt, och till skilnad från t ex det på Regeringsgatan i Stockholm tar inte allting slut så fort det kommer in heller.

För övrigt drömde jag om ett kaffemått inatt. En ganska tydlig bekräftelse av Freuds hypotes om drömmarna som ett uppfyllande av otillfredsställda önskemål. Jag behöver nämligen ett kaffemått.

Hinner inte skriva nån haiku idag.

Färdig med tentan eller ej?

Bilan föll för en dryg timme sedan. Jag lämnade in en tenta för första gången på nästan tre år och vet faktiskt inte om jag klarade den. Det var väldigt mycket utantillinlärning får jag säga. Kanske borde jag ha lytt rådet och skrivit några gamla tentor innan, istället för att lusläsa litteraturen på min kammare. Som vanligt missade jag att hjälpas av nätverken. Nå, möjligheterna till detta är ju i alla fall större här och nu än många gånger tidigare. Jag är ju faktiskt, hör och häpna, omgiven av människor som jag trivs med.

Det kan ni veta, om ni råkar läsa det hära.

Nå, om tentan misslyckades får jag ju en ny chans på måndag då vi har nästa tenta, i medierätt. Något större helgande av sabbaten är därmed inte att vänta för min del. Man går direkt från skrivsalen till läsplatsen. Med lite bönsoppa och bloggning däremellan. Men ikväll ska jag ta ett bad och bli slapp. Det är jag värd.

Dagens haiku:

ser över axeln
hur jag såg över axeln
din axel alltså